Vägen leder alltid framåt...
I lördags tog vi en solig men lite blåsig prom på landet. Kände att jag behövde röra lite på mig efter en veckas sängliggande.

Trött och osminkad men glad att vara på benen! Vem kan vara trött när solen skiner och våren pockar på uppmärksamhet?!

Vi gick förbi en bäck som porlade, det är nog bland det vackraste ljud jag vet på våren förutom fågelkvitter förstås.

På en pinne i ett träd hängde en gammal rostig burk. Hur hamnade den där kan man ju undra???

Hos min fina svärmor hittade vi vintergäck (tror jag dom heter) som lyste som små solar i en rabatt.

När vi kom in igen fixade min underbara man våfflor (han är urbra på att få dom perfekt frasiga) som vi åt med lite grädde och krikonsylt. Krikon är vad jag förstår en typ av plommonliknande frukt.

På bordet stod knallröda tulpaner som ytterligare en liten påminnelse om att våren är på väg.

Här kan ni se en snutt av promenaden, blåsigt som ni ser och en vovve som är van att springa lös. Obs, typ 15 sekunders tråkig reklam först...

Trött och osminkad men glad att vara på benen! Vem kan vara trött när solen skiner och våren pockar på uppmärksamhet?!

Vi gick förbi en bäck som porlade, det är nog bland det vackraste ljud jag vet på våren förutom fågelkvitter förstås.

På en pinne i ett träd hängde en gammal rostig burk. Hur hamnade den där kan man ju undra???

Hos min fina svärmor hittade vi vintergäck (tror jag dom heter) som lyste som små solar i en rabatt.

När vi kom in igen fixade min underbara man våfflor (han är urbra på att få dom perfekt frasiga) som vi åt med lite grädde och krikonsylt. Krikon är vad jag förstår en typ av plommonliknande frukt.

På bordet stod knallröda tulpaner som ytterligare en liten påminnelse om att våren är på väg.

Här kan ni se en snutt av promenaden, blåsigt som ni ser och en vovve som är van att springa lös. Obs, typ 15 sekunders tråkig reklam först...
Kommentarer
Trackback